År 1789 (samma år som Franska revolutionen) så upptäcktes ämnet uranium av den apotekaren Martin Heinrich Klaproth från Tyskland. Uranium eller uran som det också kallas har det högsta atomnumret (dess CAS-nummer är 7440-61-1) av grundämnen som är naturligt förekommande betyder inte att ämnet är det tyngsta, om man mäter densitet. Uran är det sjunde tyngsta. Lit beroende på isotop så är uran mer eller mindre radioaktivt.
Enbart sedan år 2000 har drygt 100 nya kärnkraftsreaktorer börjat producera ny fossilfri el, och många många fler planeras. Bland de större aktörerna inom ny kärnkraft är Kina och Indien som båda fortfarande har en lång tillväxtresa ekonomiskt framför sig för att komma ikapp västvärlden, denna resa kommer behöva energi för att lyckas. För varje kilowattimme fossilfri el minskar utsläppen av koldioxid med minst ett kilo, om den ersätter el från kolkraft så kärnkraften är en mycket viktig spelare när det gäller omställningen till en mindre fossilberoende värld.
Nackdelen är förstås avfallet som är mycket giftigt, och är så under lång tid. Där behövs lösningar för att förvara detta. Men, om man tittar 20-30 år framåt i tiden så kan vi ha nya moderna kärnkraftverk på gång som kan återanvända avfallet och göra det mycket mindre skadligt. Så man kan se utvecklingen inom kärnkraften som en ren investering i våra framtida generationers säkerhet. Kan man få ner förvaringstiden så minskar man också riskerna som förvaringen innebär.
Många säger kärnkraften är en förlegad och farlig teknik, men då har man sannolikt inte följt forskningens utveckling inom området. Den fjärde generationens reaktorer håller på att tas fram kommer med största sannolikhet innebära att det vi idag ser rent farligt skräp, istället blir bränslet i fjärde generationens reaktorer.
Om vi som samhälle i Sverige och/eller resten av världen ska satsa på kärnkraft driven uranium (det finns även andra ämnen som är teoretiskt möjliga att använda som t. ex. thorium) är ett ämne som ofta leder till debatt. På senare har debatten svängt, mycket på grund utav utmaningarna med klimatet om kärnkraften kan vara en del av lösning på.
Förutom slutförvaring så är också brytningen av uranium skadlig både för människa och natur. Malm som innehåller uranium bryts och då frigörs radioaktiva gaser och radioaktivt damm. Det blir också ett spill av sönderfallsprodukter blir också kvar i gruvavfallet, dessa kan läcka ut och på så sett orsaka förorening. Detta har gjort att uran bryts i länder med lite svagare arbetsrättsligt skydd, och i glesbefolkade områden. 2018 förbjöds brytningen av uran i Sverige.